Den del av ett tele- eller datakommunikationsnät, som når in i abonnentens fastighet och som denna utnyttjar för att få åtkomst till annat nät eller nätet som helhet. Det är nätet mellan telestation och slutkund. Jämför med transportnät.

När man inom elektronik anger att en utrustning är aktiv, innebär det att den gör om t.ex. en signal med hjälp av externt tillförd kraft (ström) som kan vara från vägguttag med eller utan nätadapter eller t.ex. batteri. Är utrustningen passiv så tillförs ingen extern kraft (ström) som t ex ett filter i en ADSL-splitter.

Den nodpunkt där samtliga fiber från kunder slutar i optiskt distributionsfält (ODF) för att göra det möjligt att ansluta till accessutrustning.

Förkortning av binary digit som är en enhet för binär (binär = två alternativ) informationsmängd. En bit representerar endera siffrorna 0 eller 1. En bit förkortas ofta med b som kan förväxlas med byte som ofta förkortas med B.

Byte är en måttenhet för informationsstorlek som definieras som en grupp bitar, oftast som en oktett som är 8 bitar. Byte förkortas ofta med B och förväxlas ofta med bit. När man anger storlekar på filer och hårddiskar används olika prefix som t.ex. kB resp. MB som alltså är kilobyte = 1024 (tusen) byte respektive Megabyte = 1048576 (miljon) byte.

(Course Wavelength Division Multiplexing). Gles våglängdsmultiplexering, innebär att ett begränsat antal våglängder (med 20 nm spridning) används för överföring av några skilda signaler på samma fiber. Våglängderna för CWDM är specificerade av ITU-T.

Med Delad ledning avses en produktvariant inom produkten Kopparaccess där frekvensspektra i ett kopparpar delas mellan Skanova och operatören. Den ena frekvensdelen kan vara för telefoni och den andra kan vara ADSL för internet.

Diversitet kan avse länkar (förbindelser mellan utrustningar i kablar eller radiosystem) och/eller noder (utrustningar). Länk- och/eller noddiversitet innebär att det finns två väl skilda fysiska framföringsvägar, så att åtminstone den ena är intakt vid varje enskilt fel på länk och/eller nod.
Länkdiversitet innebär att det finns två framföringsvägar som mellan noder går på länkar som är fysiskt väl skilda. För varje enskilt fel på länk ska åtminstone den ena framföringsvägen vara intakt.
Noddiversitet innebär att det finns två framföringsvägar som går över olika och väl skilda noder. För varje enskilt fel på nod ska åtminstone den ena framföringsvägen vara intakt. Om de två framföringsvägarna inte har gemensam ändnod ska detta gälla även för fel på ändnoderna.

I mobilvärlden används definitionen:
Teknik för att reducera inverkan av fädning. Innebär att två (eller eventuellt flera) signaler från samma sändare vid t ex en viss separation i väg, frekvens eller tid, varierar i det närmaste oberoende av varandra.

Tele- och/eller datanät inom en eller flera byggnader på en fastighet, som kan vara kopparbaserad med telekablar eller kategorikablar, eller vara uppbyggt av optokablar. Fastighetsnätet ägs normalt av fastighetsägaren eller av Skanova. Fastighetsnät kan omfatta flera byggnader på samma fastighet som då binds samman av kablar som bildar ett fastighetsområdesnät.

Fibermarknadsområde. Ett geografiskt avgränsat område. Kan bestå av ett eller flera upptagningsområden (UTO), eller delar av ett eller flera UTO:er.

En framföringsväg är den fysiska väg som något ska framföras i/på. T.ex. är Götakanal en framföringsväg för båtar och motorvägar för bilar.
I Skanovas nät finns det olika nivåer på framföring, som t.ex. framföringsväg för att förlägga kablar ordnas är fysiskt med t.ex. markkanalisation och kabelstegar (inomhus), medan en framföringsväg för en förbindelse beskriver kopplingsvägen för tele-/datasignalerna via nätets olika kablar och punkter som förbindelsen framförs på (kopplas fram) mellan t.ex. noden och slutpunkten.

När man använder fiberoptiska kablar i accessnät är avsikten att ge slutkunder större bandbredd. Beroende på var i accessnätet övergången mellan fiberoptiska kablar och kopparkabel placeras definieras det lite olika, men en gemensam internationell benämning är FTTx (Fiber To The x).

När fiber från anslutningsnod med operatörens fiberoptiska switch (t.ex. på telestation eller i flerfamiljshus) går ända in till slutkund i villa eller lägenhet och övergången till koppar sker i en mediakonverterare inne i kundens hem så heter det FTTH (H=Home/hem).

När fiber går till flerfamiljshus och ansluts till operatörens källarplacerade ”koppar” switch som placeras vid kundens kopparbaserade fastighetsnät med kabel enligt Cat5e eller Cat6. I detta fall sker övergången till koppar inuti switchen och det heter då FTTB (B=Basement/källare alt. Building/Byggnad). I detta fall används ingen mediakonverterare hos kunden utan det är ett ”datauttag” med RJ-45 kontakt i väggen eller bredbandsutrymmet.

När fiber i accessnätet går till ett område och ansluts till en utplacerad utrustning för xDSL vid en befintlig nätpunkt för att kunna gå vidare till slutkunderna via det ”vanliga” kopparbaserade nätet så sker övergången i xDSL-utrustningen. Beroende på var denna utrusning är placerad så heter det FTTC (C=Curb/trottoar alt. Cabinet/skåp) vid max 300 meter från kunderna som t.ex. kan vara vid kopparnätets spridningspunkt medan det heter FTTN (N=Node alt. Neighborhood) om det är mer än 300 meter som t.ex. kan vara vid kopparnätets primärskåp.

En tjänst där du kan få reda på var kablarna ligger, så att du inte av misstag skadar en kabel vid t ex grävarbeten. Se www.ledningskollen.se

Ett kopplingsfält är en fysiskt definierad yta (fält) som byggs upp med t.ex. kopplingsplintar eller paneler med kontakter där man terminerat kablar för att kunna korskoppla (KK) ihop olika kablars kapacitet. I Skanovas linjenät är korskoppling och optiskt distributionsfält (ODF) två vanliga kopplingsfält på telestationerna som då har tre funktioner:

• Den utgör gränssnittet mellan linjenätet (=Outside Plant) och stationen.
• Den är accesspunkten (anslutningspunkten) för paren eller fibrerna i respektive linjekabel.
• Den utgör flexibilitetspunkten (omkopplingspunkten) för stationens koppar- och fiberresurser,

Ett kopplingsfält kan vara litet och bestå av t.ex. endast en kopplingsplint för t.ex. 10 stycken kopparpar medans ett kopplingsfält på stora noder t.ex. korskopplingar som kan bestå av flera stativrader med tusentals kopplingsplintar.

Ett kopplingsskåp är ett skåp med ett kopplingsfält med många kopplingsplintar. Det kan vara ett markskåp eller stolpskåp för placering utomhus eller ett väggskåp inomhus.

I Skanovas kopparnät används de i accessnätet för korskoppling mellan olika kablar och för att sammanbinda kapacitet i primärnät och sekundärnät (se primärskåp) eller mellan sekundärnät och spridningsnät (se spridningspunkt).

Likabehandling betyder att vi ska ge våra kunder möjlighet att konkurrera på lika villkor som andra teleoperatörer. Du ska kunna köpa våra produkter till samma villkor som alla andra. Du ska få lika bra service.

Media Converter (MC) omvandlar signalen mellan glas och koppar. För FTTH-nät är det fiberoptiskt kabel på ena sidan och koppar enligt Cat 5e eller Cat6 på den andra. Signalen går sedan via en vanlig patchkabel (koppar) med RJ-45 kontakter i båda ändar fram till kundens CPE (Customer Placed Equipment).

Modem är en förkortning av modulator/demodulator som omvandlar respektive återskapar en digital signal mellan t.ex. en dator och telefonledning. Se mer under modulering.

En nätterminal (Network Terminal) är en aktiv utrustning som placeras i accessnätet och ofta inne hos kund. En NT kan i de flesta fall jämföras med ett modem och används t.ex. med digital teknik som ISDN, HDSL och Pair Gain.
Motsvarande utrustning vid analog teknik kan även heta abonnentenhet.

En ODF-enhet är generellt ett litet fiberoptiskt kopplingsfält med bestående av en panel (modul, box) med fiberoptiska kontakter. Då en ODF ibland endast består av en ODF-enhet är enheten för många synonymt med ODF. Om många ODF-enheter skall byggas ihop till en större ODF görs detta ofta i anpassade ODF-stativ.

En minde del av accessnätet som täcker ett avgränsat område som t.ex. en stadsdel eller ett antal kvarter.

När man beskriver tal vill man ofta slippa många siffror eller decimaler. För att göra detta används både inom vardag och i teknik olika prefix (=före). Det finns lite olika standard för detta men i Sverige används oftast SI-prefix.

För t.ex. längdmått som utgår ifrån meter används bl.a. km (kilometer) = 1000 meter för att spara antal siffror vid långa avstånd, och för att slippa decimaler används t.ex. dm (decimeter), cm (centimeter) och mm (millimeter). Inom fiberoptik är måtten så små att man använder nm (nanometer) som alltså är en miljarddels meter (eller en miljondels millimeter).

Primärnät (av primär = först) avser den del det kopparbaserade accessnätet som utgår från telestationens korskoppling (KK) och de primärskåp där primärkablar termineras.

Nät mellan kopplingsskåp och spridningsnät.
Sekundärnät avser den del av det kopparbaserade accessnätet som går från primärskåp till spridningspunk (SP). Sekundärnätet innehåller kablar och de kopplingsplintar som finns i primärskåpet samt de kopplingsplintar som t.ex. sitter i markskåp, pålar, trapphus och telestolpar som benämns som spridningspunkt (SP).

Företag eller privatperson som är operatörens kund och slutanvändare av deras tjänster.

Den del i accessnätet som ansluter villor och lägenheter med spridningskabel (med få kopparpar eller fibrer) till närmaste nätpunkt.
- I kopparnätet heter nätpunkten spridningspunkt (SP) där de kundunika spridningskablarna ansluts direkt på kopplingsplint till sekundärnät, via primärnät in till nod. Det geografiska område som nätet täcker benämns ofta som spridningsområde.
- I det fiberoptiska accessnätet heter nätpunkten fiberoptisk spridningspunkt (FOS-punkt) där de kundunika spridningskablarna skarvas samman med fibrer i huvudkabelnätet in till noden. Spridningsnätet för FTTH benämns därför som fiberoptiskt spridningsområde (FOS-område).

Stadsnät kallas de bredbandsnät som är geografiskt begränsade och då ofta till en kommun. De flesta stadsnät är fiberoptiska kablar som ägs och byggs i regi av de kommunalt ägda kraftbolagen. Dessa nät kopplas ofta samman med angränsande stadsnät och bildar större regionnät. Stadsnäten kan vara öppna eller slutna nät. Stadsnät samarbetar inom Svenska Stadsnätsföreningen.

Går från korskoppling (KK) eller optiskt distributionsfält (ODF) internt inom stationsbyggnadens utrymmen, som är avgränsade och definierade som TeliaSoneras tekniklokal, som en gemensam resurs till ett eget KK/ODF-stativ (trunkstativ), som är konfigurerat för korskoppling eller mellankoppling, för att betjäna en enskild rad eller ett närliggande utrymme som anordnats med kabelvägar. En stationstrunk kan även gå mellan olika trunkstativ så att en förbindelse kan förlängas mellan flera våningar.
Det motstående stativet kan vara placerat i andra änden i samma rum eller i annat rum på samma eller annan våning.

Vid produkter som innehåller aktiv utrustning som t.ex. CWDM eller en Nätterminal (NT ) kan anslutningspunkten benämnas med Network Termination Point (NTP) i kombination med Service Termination Point (STP).

Terminera betyder avsluta. Inom tele- och datasammanhang innebär terminering att kablars kapacitet görs åtkomlig för anslutning via en panel, plint, block, jack, eller kontakt.
Kabeln termineras på den fasta sidan av en kopplingsplint eller på insidan av en panel i t.ex. ett optiskt distributionsfält (ODF) med kontakter i mellanstycken och som då blir åtkomlig på den flexibla framsidan.

I Skanovas transportnät går linjekabel alternativt linjenätskabel mellan två noder hela vägen eller med avgreningar till noder som passeras på vägen som då får en rak respektive stjärnformad struktur. Kablarna kan inom en stad eller ett geografiskt område även byggas med en ringstruktur för att t.ex. kunna skapa diversitet. Nu för tiden framförs i transportnätet mestadels förbindelser för olika kopparbaserade eller fiberbaserade utrustningar som t.ex. på fiberoptiska kablar kan vara DWDM-system för att få mer kapacitet mellan noderna.

Transportnät benämns ofta med operatörens användning som t.ex. Backbone, Core, trunknät och stamnät. Linjekablarna i transportnätet har historiskt flera olika benämningar som mellanortskabel, mellanstationskabel, landskabel, rikskabel, långdistanskabel m.fl.

Vissa av Skanovas kopparkablar trycksätts med torr luft från kompressor eller gasflaskor placerade på stationen för att förhindra att fukt tränger in i kabeln.

En vågformad signal som utbreder sig i medierna luft och fiberoptiskt glas beskrivs ofta med egenskapen våglängd, som säger hur fysiskt lång en period är och har ett omvänt förhållande till signalens frekvens. Inom fiberoptiska system i telesystem är dessa våglängder mycket korta och som då ofta har måttet nm (nanometer). Se Prefix.